Mina tankar en mandala

Har alltid gillat att måla mandalas. Ju mer mönster desto mer färger. Det bästa med att måla dessa är att färgerna går inte att bestämma i förväg. Du väljer först en färg att börja med och sedan kommer alla övriga färgval av hur det ser ut när de första mönster bitarna är färdiga. Jag har även upptäckt hos mig själv att vissa färger är mer återkommande under olika perioder. När jag insåg det började jag leta efter färgers betydelse och hur olika färger påverkar din sinnes stämning. Jag tror att olika perioder i ens liv hanterar olika delar av en själv för att vidare utvecklas. Vare sig du är medveten om det eller ej. Att leva är att utvecklas som människa. Då jag är en människa som har lättare att tänka i bilder, färger samt att ljud påverkar mig, kunde jag förstå att genom att lära mig färgers betydelse, så såg jag var någonstans jag var, känslomässigt.

Många gånger har andra sagt till mig ”du tänker så mycket”, vilket kanske inte är riktigt sant. Jag tänker nog inte mer än någon annan men jag kanske hamnar i ett bredare tankesätt utifrån vilken situation jag befinner mig i. Jag skulle nog säga att många andra jag känner använder sin tid till tankeverksamhet och då framför allt ältande tankeverksamhet som aldrig leder någonstans mer än runt, runt, runt. Om jag skulle beskriva mina tankar så skulle jag se dem som en mandala med olika färger. Ofta inte förutbestämda utan utlösta utifrån vad jag hamnar i. Många gånger tror den jag pratat med att det vi talat om har varit något jag har gått och funderat på under en längre tid och grubblat över men det är det inte. Tankarna och vändningarna kommer där och då. Däremot kan diskussionen leda till att jag börjar fundera kring det som kom upp. Jag har dock svårt att hålla ytliga konversationer vid liv under en längre stund, för dessa har inga möjligheter till att ta ut i svängarna och då blir jag uttråkad. Många gånger kan jag bli förvånad och faktiskt undra vad de flesta använder sina tankar till. Att väldigt få använder dem till att försöka förstå och se mönster. Att det faktiskt inte finns ett intresse till varför allt ser ut som det gör idag. Att intresset för all existens runtomkring oss inte kommer till dem utan bara blir jobbigt och krångligt när man börjar prata om det.

Min erfarenhet av kvinnliga vänner har varit just så. Det har ältats och upprepats så många gånger att det tillslut kryper i hela mig av att höra på det. Tänk hur mycket tid det måste ta att upprepa samma meningar om och om igen. Att inte kunna fortsätta, utan stanna kvar i samma upplevelse om och om igen. Det finns en film som heter ”Måndag hela veckan” och den beskriver just hur man får göra om samma dag om och om igen tills man gör en förändring. Tänk att äta havregrynsgröt, varje dag för resten av ditt liv, eller att lyssna på samma sång om och om igen. Vad är det då som gör att så många sitter fast i samma tankemönster? Vad är det för rädsla som gör att det är så svårt att kliva ur?

Jag växte upp med grammofonskivor. Ibland hakade de upp sig och man var tvungen att lyfta på skivarmen och blåsa av stiftet, för det var fullt i damm. Ibland behöver du blåsa bort dammet i huvudet för att låten ska kunna fortsätta. Så slutsatsen hos mig är, att de som säger att jag tänker för mycket är de som har för mycket damm i sin tankeverksamhet. Dom behöver rensa stiftet. Alla har förmågan till ett kreativt tänkande. Ett tänkande som inte är förutbestämt. Ett tänkande som ger dig aha stunder och som leder dig till nya vägar i ditt liv. Du själv är den begränsande faktorn i dig själv. Ingen annan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: